Skandinaviska Institutet

Linn, Manipal i Indien

Jag var i Manipal, i södra Indien förra året med min kompis Ida. Det var en de bästa upplevelser vi båda haft men även en av de mest påfrestande.
I och med att Indien är ett upp och ner land om man jämför med Sverige, därav är det ett så spännande land!

Jag jobbade på ett boende för personer mellan åldrarna 15-60 år med mentala  funktionshinder. Vi bodde även på projektet där vi arbetade.

Dagarna började med att vi gick upp klockan 5 för att därefter väcka de boende, och i sin tur hjälpa dem med hygien och mediciner. Därefter startade skoldagen där vi höll i olika aktiviteter såsom engelska, matte,  dans, sång och yoga. Vi hade oftast aktiviter med små grupper då det var lättare att fånga intresse och stimulera dem. Det var även en väldigt skillnad på förmågorna, så det passade bäst att göra så. Vi hjälpte även till på samtliga mål under dagen såsom frukost/lunch/middag.

De personer som bor på Asare är helt fantastiska, och dom gav mig så mycket glädje och dom lärde mig så många olika saker om Indien och om livet i allmänhet. Så inspirerande lirare.

Det man kanske bör vara förberedd på är att man behöver ta tag i mycket själv gällande undervisning + aktiviteter. Så det kan vara bra att ha lite kött på benen och förbereda lite aktiviteter i förväg!

En annan sak som kan vara bra att vara förberedd på är att våld oftast används som uppfostran i Indien. Det är något som skedde ett antal gånger på Asare. Men vi sa till om vi tyckte att de gick för långt och diskuterade mycket om detta med våra kollegor. Och synen på funktionshindrade individer är även annorlunda i Indien och det är också något som jag skulle ha i åtanke innan jag åker.

Men personalen som jobbade på boendet var även så varma och fina människor som engagerade sig till fullo för att de boende på Asare skulle må bra. Och det var en familjär stämning som vilade över boendet. Då vi bodde på projektet så hängde ju vi med personalen och de boende nästan hela tiden vilket ledde till att man blev otroligt fäst vid dem. Vi hade det så gott. Och det är jag så tacksam för, saknar både personalen och de boende varenda dag.

Men det negativa med att bo på projektet är att man kanske inte riktigt får hämta ny energi någonstans och få tid att reflektera, då man alltid är i det på något sätt. Men det finns ju både för och nackdelar med både bo på projekt och värdfamilj.

Och tillslut! Indien, vilket ställe! Människorna, maten, dofterna, det var som att man hitta sitt andra hem. Jag pratar om Indien lite för mycket för mitt egna bästa. India is the love of my life!

Linn